Öppet samtal med Håkan Juholt

Hej alla,

I onsdags (den 28:e september) besökte Håkan Juholt Uppsala Universitet och Ångsrömslaboratoriet. I den till brädden fyllda Polhemssalen hölls under ungefär 45 minuter ett öppet samtal med Juholt där publiken fick ställa sina frågor. Temat för dagen var ett av de tre begrepp som blivit centrala för Juholts politiska vision, nämligen den kunskapsbaserade ekonomin. Ordet fördelades av Rafael Waters, doktor i teknisk fysik. I det här blogginlägget skall jag försöka sammanfatta det som kom fram under samtalet, men jag gör inga anspråk på att fullständigt redogöra för frågorna och svaren som utväxlades. Man bör alltså hålla i minnet att Juholt mest rättvist bedöms efter hans egna ord och inte vad jag skriver här. Då kör vi!

Waters inledde samtalet med att i god pedagogisk (eller åtminstone vetenskaplig) anda be Juholt att definiera begreppet "kunskapsbaserad ekonomi" som bas för det fortsatta samtalet. Juholt svarade med att ställa den kunskapsbaserade ekonomin inför sitt alternativ, som han hävdade är den konsumptionsbaserade ekonomin, vilken han menade att regeringen idag främjar. Genom RUT- och ROT-avdrag eftersträvar man, menade Juholt, en ekonomi som bygger på att vi i Sverige utför tjänster såsom att bygga om varandras badrum och rasta varandras hundar. Denna form av ekonomi menade han är ohållbar utifrån ett perspektiv där man frågar sig "Vad bygger den svenska ekonomin över de kommande tio, tjugo och trettio åren?". Istället menade han att den svenska ekonomin måste satsa på forskning och innovationer, vilket är en del av den kunskapsbaserade ekonomin. Den kunskapsbaserade ekonomin, menade Juholt, bygger på att staten, näringslivet och akademin samverkar för att möjliggöra livslångt lärande. Detta skall leda till att individer kan bredda sin kompetens under hela livet och därigenom bidra till en mer livaktig ekonomi. En tätare samverkan mellan akademi och forskarsamhälle å ena sidan och näringslivet å den andra skall göra att forskningsframsteg utvecklas hela vägen till kommersiellt gångbara produkter som den svenska industrin kan låta gå på export. Detta skall även i framtiden vara motorn i den svenska ekonomin och tillväxten. Idag, menade Juholt, siktar alltså politiken inte på att åstadkomma denna växande ekonomi utan på att föra Sveriges ekonomi, som tidigare varit och fortfarande till stor del är kunskapsbaserad, till ett fokus på inrikes tjänsteproduktion, vilket Juholt framställde som en återvändsgränd vad gäller att alstra tillväxt. Juholt hävdade att politikens roll istället är att samordna akademi och näringsliv i gemensamma nationella strategier med innovation och en levande exportindustri som mål. Att just innovationer är livsnödvändiga framställdes som självklart. Att försöka konkurrera med andra länder i traditionell produktionsindustri, som en gång varvsindustrin misslyckades med, är inte hållbart i en global marknad där samma produkter kan produceras i Asien för en bråkdel av personalkostnaden framhöll Juholt. Flera gånger återkom han till att Sverige är ett litet land, att vår befolkning är mindre än exempelvis Londons, och att vi för att kunna ha en framgångsrik och växande ekonomi måste föra en politik som aktivt underlättar akademins och näringslivet ansträngningar snarare än att, som han menade sker idag, politiken sitter på läktaren och överlämnar åt marknaden att sköta ekonomin. Ett litet land som Sverige har inte råd att slösa bort minsta resurs eller kasta bort minsta begåvning om vi vill behålla och återskapa de framgångar vi tidigare upplevt och som byggt det samhälle vi idag ska försöka förvalta menade Juholt. Därför måste staten komplettera marknaden, samordna och underlätta. Juholt gav ett par exempel på hur staten skall verka för detta. En fråga han fick gällde hur man hanterar att innovationer ofrånkomligen hamnar utomlands även om de en gång framställts i Sverige. Detta, sade Juholt, är naturligt och ett skäl att utforma ekonomin så att nya innovationer hela tiden kan ersätta dem. Men en annan viktig aspekt, menade han, är det faktum att innovationer alltid vidareutvecklas. Därför kan vi inte stirra oss blinda på våra egna framsteg utan också aktivt leta utomlands efter sådant som vi i Sverige kan driva längre och göra bättre. Här kan och bör staten hjälpa marknaden att söka och hämta in nya innovationer från andra delar av världen, hävdade Juholt. Ett annat exempel på hur staten bör komplettera marknaden är genom att tillhandahålla ett fungerande och generöst system av socialförsäkringar. Det är nämligen ofrånkomligt att den kunskapsbaserade ekonomin upplever strukturomvandlingar, omfattande behov av att söka ny kompetens och kunskap, nya branscher och marknader att verka på, menade Juholt. Socialförsäkringarna behövs för att ge arbetskraften, facket och näringslivet den trygghet som krävs för att våga överge gamla nischer som inte längre är lönsamma och ge sig ut för att finna nya. Ytterligare en reform som Juholt trodde skulle hjälpa det svenska näringslivet påtagligt vore att staten skulle ge kostnadsfri exportrådgivning till små och medelstora företag. För företag med goda idéer men mindre resurser skulle den erfarenhet staten kan erbjuda öppna nya marknader och underlätta företagens tillväxt.

Juholt fick ett par frågor om skolan. Han gav tydliga besked om att det fria skolvalet är här för att stanna och att han inte ansåg att skolan ska återförstatligas. Däremot underströk han att staten fortfarande är beställare till kommunerna och att staten i den rollen kan och bör vara tydligare med vad man förväntar sig att kommunerna skall åstadkomma med barnens utbildning. Han ville också integrera grund- och gymnasieskolan i den kunskapsbaserade ekonomin genom att låta studievägledningen få större resurser och låta studievägledarna placera elevens val av studieinriktning i ett sammanhang med situationen för arbetsmarknaden. Vidare ville Juholt göra det attraktivt även för de som är trygga i sin plats i arbetslivet, som är 30+ och har fast anställning, att fortbilda sig och bredda sin kompetens. Juholt lovade att den kommande skuggbudgeten skulle innehålla sådana satsningar.

Det kom också frågor om klimatomställningen och Vattenfall. Juholt sade att han ville se att Sverige, med Vattenfall som motorn i maskineriet, skall vara ledande i utvecklingen av nya energislag och tillämpningen av mer miljövänlig energiförsörjning. De ändliga energislagen, vare sig de baserar sig på kol eller uran, måste för eller senare ersättas och Juholt sade sig anse att detta är ett område där Sverige har möjlighet att vara världsledande och håva in intäkterna av denna position. En besläktad reform som Juholt sade sig vilja genomföra är ombyggnaden av miljonprogrammet till klimatneutrala och miljövänliga fastigheter.

Om ni var närvarande under samtalet och tycker att jag missat något, eller om ni har frågor/kommentarer, använd för all del kommentarsfunktionen!

Med vänliga hälsningar
/Mathias Ericsson, studieledare i Laboremus